| Chapter 81 |
|
För sångmästaren, till Gittít; av Asaf. |
|
Höjen glädjerop till Gud, vår starkhet, höjen jubel till Jakobs Gud. |
|
Stämmen upp lovsång och låten pukor ljuda, ljuvliga harpor tillsammans med psaltare. |
|
Stöten i basun vid nymånaden, vid fullmånen, på vår högtidsdag. |
|
Ty detta är en stadga för Israel, en Jakobs Guds rätt. |
|
Det bestämde han till ett vittnesbörd i Josef, när han drog ut mot Egyptens land. Jag hör ett tal som är mig nytt: |
|
»Jag lyfte bördan från hans skuldra, hans händer blevo fria ifrån lastkorgen. |
|
I nöden ropade du, och jag räddade dig; jag svarade dig, höljd i tordön, jag prövade dig vid Meribas vatten. Sela. |
|
Hör, mitt folk, och låt mig varna dig; Israel, o att du ville höra mig! |
|
Hos dig skall icke finnas någon annan gud, och du skall ej tillbedja någon främmande gud. |
|
Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig upp ur Egyptens land; låt din mun vitt upp, så att jag får uppfylla den. |
|
Men mitt folk ville ej höra min röst, och Israel var mig icke till viljes. |
|
Då lät jag dem gå i deras hjärtans hårdhet, det fingo vandra efter sina egna rådslag. |
|
O att mitt folk ville höra mig, och att Israel ville vandra på mina vägar! |
|
Då skulle jag snart kuva deras fiender och vända min hand mot deras ovänner. |
|
De som hata HERREN skulle då visa honom underdånighet, och hans folks tid skulle vara evinnerligen. |
|
Och han skulle bespisa det med bästa vete; ja, med honung ur klippan skulle jag mätta dig.» |